Alla underbara turer och vänner i Revelstoke
Den nyfallna snön lyser med sin frånvaro sen två veckor tillbaka, med undantag för någon centimeter nu och då som vinden föst fram och tillbaka. Systemet är sedan länge uppåkt och hårt men om jag ska vara ärlig så vet jag inte mycket om det för det är nu Revelstoke visar varför det är en av Kanadas absolut bästa ställen att åka skidor på. Varenda dag när orken räcker till drar vi på stighudar på skidorna (och split-boardsen) och knatar iväg längst med den bergsrygg som skidsystemet klamrar sig fast vid.
Bergsryggen sträcker sig som svansen på en sovande sagodrake där vi går som små myror längst upp, i riktning mot sydöst, där drakens huvud ligger oåtkomligt för oss och andas vattenånga som reser sig till moln som hotar att skymma sikten för oss. Längst draksvansen finns det oändligt många möjligheter att åka ner till de högra solbelysta dalgångarna eller nedför de vänstra skuggade branterna i jakt på dagens finaste åk, och för varje åk vi tar ser vi tre till som vi sparar i minnet till nästa dag.
Igår kan ha varit den absolut bästa dagen hittills. Vi har samlat ett gäng av fina vänner här i Revelstoke som gärna åker och går ihop och fem av oss gled iväg på gemensamt äventyr. Och sånt äventyr det blev! Sol i januari i Kanada! Det är osannolikt och underbart! På en dag fick vi ihop hela paletten av det som utgör kanadensisk åkning; gles granskog, kall nordlig snö och ett nästintill oändligt orört långt åk från en topp med vidsträckt utsikt till långt ner i dalen.
Vad gjorde dagen till den bästa? Det var nog vännerna. Snön var förvisso fin, utsikten fenomenal, men det är något annat som gör att det killar lite extra. Vi började i ett gäng om fem, på väg uppför berget till nästa åk så tittar vi ner för en brant vid en mötespunkt av hudspår, och vem ser vi inte om inte Magnus och hans kompis-på-besök Thomas kämpandes uppför. Trettio minuter senare uppför, på toppen av bergsryggen, dyker några ytterligare svenskar upp. Vänner överallt! Vi delar på oss i mindre grupper, ser varandra på håll, följer varandras spår, stöter på varandra igen…
Revelstokes “slack-country” är som en lekplats. Otroligt många åk, orörd snö veckor efter senaste snöfall, och vänner som kommer och går och dyker upp när man minst anar det.
